Jag sitter och tänker jag har gjort det ofta på det sittonde. Och det jag aldrig har förståt varför du inte kom. Du kom inte på förhören du kom inte på rättegångarna, det är som du inte bryr dig om mig eller min syster. Jag fattar inte det varför ännes skaffa barn om du inte ännes bryr dig om dom. Du hade fan kunnat fått hjälp du kunde fått träffa oss men nej du ska inte dyka upp du ska vara någon stans och supa och knarka. det är tydligen viktigare för dig. fattar inte du hur vi känner oss övergiven att ingen vill ha oss jag kan inte fatta att jag kan kalla dig pappa jag gör inte det. jag kan fan inte fatta att du väljer knark framför dina barn, vad fan du är patetisk. jag har villat ta kontakt med dig men vad fan jag tycker inta att jag ska göra det du om du hade funnits vid min sida kanske jag inte skulle ha blivit våldtagen men nej du knarkar istället. jag kanske inte skulle hålla på och skadat mig om inte du hade gjort det du har gjort. Men en bra sak har jag kommit på jag hade aldrig kunnat bli så stark jag är i dag om det inte skulle vara för dig. Men om jag hade en önskan så skulle det vara att inget av detta skulle ha hänt. Men det som man alltid tänker på efteråt är bästa. Men än sak vet jag om du någon skulle bry dig om oss och försöka ta kontakt kan det vara försent det är det ända jag kan säga. Varför bry sig efter tio eller tjugo år när du kunde ha gjort det förstunden.